söndag 29 juni 2014

Det var Juni det...

Månaden började bra, men den senaste tiden har det mest varit ostadigt och svalt, dock inte mycket regn. Åtminstone inte här i Haninge, och har det regnat så har det varit kortvarigt och inte i några större mängder.
   Annars så ha månaden varit bra, förutom att det är fotboll och politik  i TV och i tidningar.
Det är klart att fotboll intresserar många, men i alla kanaler och på alla möjliga tider...Massor med experter  i studion, både på Svt och TV 4, förutom kommentatorerna. Tror de på TV att vi inte kan se själva när det görs mål?  Och varför ska det analyseras in i minsta detalj? Minsta knuff eller frispark ska diskuteras och repriseras i  kvadrat och kubik. Tacka vet jag gamla tipsextra, då satt en kommentator på läktaren och pratade till matcher på leråkrar, engelska planer på den tiden...inte var det konstgräs direkt.. Sen var det lite småprat och nån tävling i pausen. Inga repriser i 74 vinklar och i slowmotion. De gick så sakta att det inte behövdes...
    Nu väntar jag på att allsvenska ska börja igen, är innerligt trött på att läsa Sportbladet och deras låååånga reportage om allt möjligt, om gamla spelare och olika lag från förr.
De skriver bar, men lite torrt. Bäst är Peter Wennman som följer de engelska laget och "drevet" med de färgstarka journalisterna. Mycket underhållande!

     Det kan man- i alla fall inte jag- säga om politikerna som börjar brösta upp sej under valåret. Nu börjar Almedalsveckan till på köpet. Då ska det intervjuas och analyseras både hit och dit om allting. Och lite till.
Plus att det dricks mängder av Rosévin har jag läst. Oklart av vilka, om det är politiker, journalister eller lobbyister som hinkar i sej. Förutom den vanliga svansen som vill synas.
    I bland önskar jag att jag kunde dra mej undan, långt in i skogen i en stuga utan dator och TV och inte komma fram förrän i oktober, men jag skulle nog på lappsjuka efter  två veckor.... jag är ju både nyfiken och vetgirig. Men nog skulle många ( inkl. jag) må bra av tid för eftertanke och vila från omvärlden. Av flera anledningar...
Men nu får det vara bra för i dag!

måndag 23 juni 2014

Nu är jag förbannad!

Man kan inte bli annat när man läser ledarsidan i dagens Aftonblad!
Beatrice Ask - och Moderaterna- blir mer och mer desperata.  NU vill hon utreda om det ska gå att stoppa LO-fackens bidrag till S.
 Men alla företag som skänker miljoner till M vill hon inte göra något åt, eller bidrag till  de övriga partierna. Nåja, C behöver ju inga pengar, de har ju miljarder i kassan.

      Hon är tydligen helt omedveten om  två saker:
1: Tvångsanslutningen av LO- förbund till  existerar inte längre. Om något förbund ännu är det, är det deras rätt att fortsätta eller upphöra med det
2: Det är varje förenings rätt att skänka pengar till vad/ vem som helst.
Föreningsrättigheten  är inget som staten (regeringen) har något med att göra. Att tillhöra  en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är något som varit en självklarhet i 100 år.

     Men det är ju valår, ja, t.o.m ett supervalår enligt media.Inte för att jag vet skillnaden på årets val och de tidigare, val till kommun, landsting och riksdag som vanligt, vari består skillnaden?
  Jag tycker årets val mest liknar ett smutskastningsvalår, alliansen är värst men S är inte så rena heller.
De övriga, ja, V håller väl en hyfsat ton, de andra två MP och SD är ju som de är....

Det är ju inne med att återbruka, men att snacka om att Göran Persson och Mona Sahlin  ska återanvändas, nja, jag vet inte jag. Wallström, samma sak där, hon är rar och pratar bra, men vad övrigt? Inte särskilt mycket konkret åstadkom hon om jag ska vara ärlig. Det bästa med henne är att hon kommer från en sågverksarbetarfamilj i Norrland. Det borde borga för bra värderingar i alla fall.    Men, visst saknas Anna Lindh? Å andra sidan, hade hon fått leva, hade nog inte alliansen vunnit 2006...
 
Knappt 12 veckor kvar till valet, mycket hinner hända, men innan  dess ska vi väl ha en riktig sommar eller hur?

torsdag 19 juni 2014

En midsommarnattsdröm.... eller mardröm

Alla har vi väl våra minnen av midsommarfirande, dock har jag inget liknande Malte Lindemans upplevelser.
Men roligt har jag haft många gånger. Tråkigt också.... en gång gjorde jag ett stort fel, jag lade 7 flickor under kudden istället för blommor. Vad jag drömde om minns jag inte, men knöligt var det... Jag har visserligen haft fler än 7 flickor, men det hör inte hit...
   En minnesvärd afton är den jag firade i Tromsö när jag var på sjön, det var ljust och vackert i fjorden på väg dit, även när vi låg vid kaj och bunkrade kol och mat. Men någon fest var det inte direkt...

     I tonåren var det på hembygdsgården man firade midsommar, kan inte förstå varför, det var (är?) ett riktigt mygghelvete, man var ganska blodfattig fram på nattkröken. Men den andra "kröken" gjorde att man inte märkte så mycket av dem. Då. Däremot dagen efter kliade det både här och där..
    En gång var jag med till Dalarna och festade, det var ett stort raggargäng som åkte till Säter. Jag med ringa erfarenhet av av liknade färder hade några smörgåsar, lite läsk och en 1/2 liter renat med. + en sovsäck med mej. Som tur fanns det andra som tänkt längre och sedan hittade vi en affär där vi kunde köpa något att äta.
Vi var 3 man i ett litet tält 2 i bilen, andra natten sov vi i bilen då det regnade. Sov, ja inte mycket, vi var 5 st, så vi satt och slumrade till då och då. Om vi hade roligt? Inte vad jag minns , men jag var bara 15 år..

Vad jag aldrig tyckt om när det gäller midsommar och firandet, är dessa ringlekar och danser runt stången.
(Det gäller även julgransplundringar för övrigt, samma rantande runt i ring, gran eller lövad stång, samma sak egentligen.) Inte ens som barn tyckte jag om det, som vuxen tycker det ser idiotiskt ut när gamla människor skuttar omkring. Jag kanske var gammal redan som barn?? En fråga för en psykolog att reda ut...

Jag föredrar nog Shakespeares En midsommarnattsdröm. Såg en fantastisk föreställning av den i TV på 60-talet.  Man slapp mygg och man kunde ta en grogg i lugn och ro.
  Om det blir skapligt väder kanske vi åker en sväng till Tyresta och tittar lite. Men bara titta!!
Sedan blir firande hemma med god mat.

      Ja, det får räcka så här idag.  Trevlig midsommar till er som firar. OK, ni andra också, kostar inget att var generös...

lördag 14 juni 2014

Sommar....lov

Nu har skolbarnen, både små och stora sommarlov. Jag minns hur det var när man längtade efter att få vara ledig, slippa den eländigt tråkiga skolsalen med gamla bänkar. För att inte tala om när man lämnade den för sista gången... Vi gick bara 7-årig folkskola då, och en 6 veckors fortsättningsskola.
    Många hade lämnat redan i 6-an för realskola i Gävle, andra väntade till efter 7:e klass. De, lärarna, ville att jag också skulle söka dit, jag hade ju bra betyg tycket de. Men det fanns två skäl till att det inte blev så, dels ekonomiska men även att jag var trött på skolan. Vem vet hur det gått om jag tagit realen och fått en grå mössa? Förmodligen hade jag hamnat på sågen ändå. Som  många andra, om de nu inte gick vidare till läroverk och tog studenten.

     Nu är vi, ja jag då, framme vid det som det var tänkt att handla om. Studentexamen.
Förr, på 60-talet innan den försvann,  så var studenten en examen med status. Nu behövs inte mycket för att få en vit mössa, men då var det både muntliga, och skriftliga förhör innan de fick springa ut med den. Många som inte klarade proven och fick smyga ut bakvägen till föräldrars- och sin egen- besvikelse. Jag såg några gånger hur Vasaskolans gård var fylld av förväntansfulla föräldrar och de lyckliga elever som ropade ut sin glädje och viftade med mössan som de nu fick bära. De hade en stor press på sig med dessa förhör, en del hade nog klarat dem om de inte  varit så nervösa eller spända. Andra visste nog långt innan hur det skulle sluta. Både vinnare och förlorare.
      Idag är det festerna som är det viktigaste verkar det som, och glädjen över att få bli fri.
Men jag har svårt att förstå att de kan lägga ut så mycket på olika fester, kläder och annat. De allra flesta har ju inte mycket att se fram emot..
    En annan sak jag heller inte kan förstå är det här med studentflaken som de står och gapar och hoppar på. Inte sällan onyktra. men så har det varit många olyckor också, de har ramlat av flaken, slagit huvudet i en bro och t.om drunknat efter ett bad ute på Djurgården.
  Jag har ju sett dem varje år jag jobbat i Stockholm, visserligen ingen som ramlat av, men hur de sprutat champagne, kastat ölburkar, t.om en kille som kissade från flaket på Klarabergsgatan!
 
 I bilen gäller lagen om bilbälten, åker du moped måste du ha hjälm. Hur kan det då vara tillåtet att stå helt öppet på ett lastbilsflak eller på ett traktorsläp?? Som sagt, inte sällan onyktra..
   Nu har rikspolisen vaknat och ska se över lagar och förordningar. Äntligen! För att citera Gert Fylking.
Nu tror ni kanske att jag missunnar  gymnasieeleverna - riktiga studenter är de ju inte- att har roligt och festa. Inte alls, jag minns själv hur man levde om i tonåring ibland. Många saker på gränsen till dumdristighet, men det var inte ute i trafiken i alla fall...

     Jag vill inte påstå att allt var bättre förr, det var ett annat samhälle då, men nog fan var det lite mer ordning och reda på många håll....
  Med det så vill jag önska er en trevlig midsommar nästa helg. Och tänk på att det är bara 6 månader kvar till jul..... vad jag kommer att skriva om då kan ni säkert räkna ut...

onsdag 4 juni 2014

inlägg nr 190 som handlar om något. Förhoppningsvis....

Nu har vi kommit in i Juni, pingsten är på ingående och nationaldagen ska firas. Men utan min medverkan.
Nationaldagen är ett jippo för att ( delar av) Svenska Folket ska vinka åt kungen, men han har aldrig vinkat åt mej så.... ärligt talat, det var bättre förr när den hette svenska flaggans dag. Men då hade vi inte ledigt som nu. Å andra sidan hade vi  ledigt på annandag pingst (oklart varför) men det gjordes ett byte där, tror inte så många var emot det.
    När man var barn, då var pingsten viktigare, då visste man att sommarlovet var nära och sedan kom konfirmationen. Den var viktig för då fick man presenter och en klocka. Åtminstone på 50- och i början av 60-talet. Det var viktigt med klocka, för man började man jobba och man måste passa tider. Min konfirmationsklocka fick efter 2 år ett liv i Polen, jag bytte min, en Certina, mot en av ett annat märke med en kompis på fartyget för han hade inga pengar, men ville köpa öl och vodka. Certina gick bra, men Junghans var ett märke de inte kände till...
    Detta om pingsten och nationaldagen...

Men nu sitter man här och bryr sej inte om helger eller tider . Klockan ligger i en låda, används bara ibland. Det finns ju klocka i mobilen, men  den tittar jag sällan på. Bara om jag har en tid att passa, buss, pendel eller något möte i föreningen. Ganska så skönt ska jag säga.
    Tror knappt jag har något att passa förrän i augusti då jag ska jobba. Väckarklockan tas fram så att jag hinner med bussen till stan. Men oftast vaknar jag före klockan och det går flera bussar, har 4 st att välja på.
  Så sen ankomst är inget jag kan skylla på om det nu skulle hampa sej så...

 Arbete har jag för övrigt ändå, men utan lön och fria arbetstider, 2-3 timmars arbetsdag, 3 dagar per vecka ungefär. Ni (du?) som läst mina inlägg tidigare vet att jag pysslar lite i vår bostadsrättsförening med trädgårdsarbete och lite enklare underhåll / reparationer.  Det är mest ogräs som ska hållas efter, parkeringsplatserna ska rustas upp, plankor tas bort och stolpar med skyltar ersätter. Gästparkeringarna har skyltar som visar vilka platser det gäller. De stolpar som plankorna är fastskruvade vid tas bort, bar för snöröjningen om inte annat. Men allt ska inte göras i sommar, det gäller att dra ut på njutningen så länge det går...Dessutom är vi bara 4 panchisar som är med i gruppen. Vi måste vila också! Och  ha semester.
   Jag ska åtminstone ha några dagar i Juli, ska åka till Norrsundet på kamratträff. Det finns en förening som har återträffar vart 5 år, den har funnits sedan 1925, men inte många är kvar från den tiden kan jag säga...
vem vet, kanske denna gång är min sista? Det är i alla fall den första då jag inte varit med förut.
   Vi får väl se hur många jag känner igen - och vice versa. Det är nästan 35 år sedan jag flyttade därifrån, besöken har inte varit mer än i gång per år, sedan 2001 bara en gång. Risken är väl att jag möter en massa gamlingar... Själv är jag ju likadan som då. Inbillar jag mej....