150 nyanser av grått..

November brukar - av tradition?- vara en grå och trist månad. Dessutom verkar den ha minst 35 dagar.  Kanske inte undra på att  så många har depressioner nu. Inte jag, men jag ligger gärna kvar i sängen lite längre och funderar. Å andra sidan, jag är pensionär och har arbetat i 50 år och varit tvungen att kliva upp  5.30 - 06.00. Ja under några år redan 04.30 då jag började 05.18! Men i gengäld slutade jag 13.54 så det blev en siesta när jag kom hem. Konstiga tider? Ja, det var så under skiftgång på Volvo. Men det gjorde att vi slutade redan kl 20.00 på fredagskvällen.
   Men det skulle inte handla om det, utan om något helt annat, oklart vad, men det brukar komma av sig själv vartefter jag skriver.

     November ja. den må vara grå och trist men det är milt,även om det bara är + 2 - 5. Normalt brukar det ha kommit lite snö vid det här laget som tinat bort. Men det har hänt att vintern kommit och stannat. Jag tänker särskilt på 1965, då kom första kylan redan 6 november, sen blev det inte töväder förrän i slutet på mars. Snöade gjorde det mest hela vintern. Jag började på Sågen i Norrsundet i januari 1966, redan första dan fick vi gå hem, det gick inte att arbeta p.g.a snövädret. Vi försökte hålla rent, men det hjälpte inte spåren för virkesvagnarna blev snabbt snöfyllda.
   Men vintrar som den, 1998 i Gävle eller i Stockholm 2010 och 2012 vill vi inte ha, eller hur ?
2010 kunde jag en dag inte ta mej till jobbet, inga bussar eller pendeltåg gick, snön låg halvmeterdjup på vägarna, 2012 fick jag knappt upp ytterdörren hemma, när jag väl kom ut fick jag hjälpa två grannar som var helt instängda då snön blåst in mot ytterdörrarna och bildat en dryg meterhög vägg.
  När man tänker på det känns dagens 150 gråa nyanser som sommar...

Nu är det dags att klä sej för en promenad, blir väl en sväng ner till stan, kanske en lunch.
Tar väl med kameran också, man vet aldrig, man kan ju foto i svart-vitt i gråvädret..

Nu Gävlar ska ni få höra och läsa..

Ja, för några månader sedan hade man inte en tanke på att man skulle sitta på Sätra och känna sej hemma. Konstigt nog saknar jag inte Haninge eller Stockholm. Inte än, ska jag väl säga. Men det är klart, vissa människor, förutom den närmaste familjen kan jag sakna. Grannar, trädgårds och fixargruppen, frisören och Maria, min fotvårdare, några från jobbet också.  Men omställningen har gått smidigt, flytten klarades av på 5 timmar, dagen efter var det mesta uppackat, sen blev det lite småsaker som skulle ändras på. Är mycket tacksam över hjälpen från Leo och Peter, Kristinas söner. De ställde upp fantastiskt. Kunde fått hjälp av Kristinas dotter och man också, men de har ställt upp så mycket på henne, det är, och var viktigare.

   Ja, Gävle.... vad ska jag säga? känns hemtamt men också mycket nytt att ta in. Grannar som hälsar, även andra som man möter, känns bra, trevlig och hjälpsam personal i de butiker jag besökt. Men nog är maten dyrare här? Är ju van vid Ica Maxi,priserna och att scanna. Här är det mycket äldre på Kvantum Sätra. Får väl ta mej till Hemlingby och Maxi och jämföra.. Eller till Valbo, ungefär lika långt att åka.. I Söderby gick man ju på 5 minuter..lätt att bli bortskämd! Men jag har ju tid...
 
   Vad ska jag säga om lägenheten? Den är inte stor, men trivsam, ska byta persienner och tapetsera om lite så småningom. Köksluckor bör också bytas liksom spis. Men det får ta den tid det tar.        Området är lugnt, mest äldre människor, mitt hus är barnfritt och mycket grönt omkring. Gavlerinken nås på 10 minuter, likaså den nya fotbollsarenan. Nu är jag inte sååå intresserad, men man vet aldrig...
     Trots att jag passerade både Globen och Söderstadion varje dag under 23 år besökte jag inte arenorna. Inte bara brist på intresse, utan för publiken- delar av den i alla fall.. Såg en del typer på Gullmarsplan på vägen hem... Lite lugnare här uppe.
   Det finns lite annat att göra här också, teatern och en del konserter  bl.a. Lättare här än att åka in till Stockholm på kvällen.

      Men nu är det snart vinter, då ska jag försöka skriva mer, om arbetslivet, finns fortfarande mycket att hämta ur hjärnkontoret.  Kanske PRO, ska nog fylla 69 först..  Men lika viktigt att ta försöka upp gamla kontakter - i den mån de vill. Kan vara svårt efter 30 - 40 år, vi är ju inte samma människor nu som då. Hoppas också på att få bli aktiv i Norrsundet, NATF och arbetarmuséet bl.a
 Men nu är det lördagkväll och det är dags att sluta, blir dyrt med ob-tillägg.. Måst kolla vad Carter, Bates och Violet Grantham hittar på...