Det var en gång - för länge sedan...

Klockan är strax efter 16.00 den 17.e augusti och jag är på väg hem från  min första arbetsdag som 14-åring.     Ja, så hade jag kunnat skriva för 51 år sedan! Tänk, det är mer än ett halvsekel sedan, en mansålder nästan!
   Det var en tisdagmorgon då jag började, dagen innan hade jag cyklat 7 km för att söka jobb på Granskär, en brädgård i Norrsundet. "kom hit i morgon kl.07.00" blev svaret. För ca 2.15 kr/timmen blev jag anställd som märkpojke. Där fanns 5 kapverk,jag hamnade i nr.4 med ett arbetslag betånde av Bertil Zachrisson, Raimond Risberg och två från Ockelbo: Gunnar Andersson och Reidar Josefsson. Dessutom Monika Berggren, en söt mörkhårig 16-åring som lärde mig hur märkning gick till och var stämplarna fanns. Hon och några till skötte om  märkningen av träet i pråmarna.
På den här tiden arbetade vi också på lördagar, 7-12.45 (30?)  Annars var det till 16.00 . Det var en bit att gå där bussen väntade så man fick skynda på. Att gå förtidigt gick inte, man arbetade på ackord och man höll på tiderna.   I dag tror jag inte många skulle vilja arbeta under de förhållandena, men jag är glad över att fått uppleva miljön och arbetsgemenskapen där. Av de äldre fick man lära både det ena och det andra.
  
Men fram till idag har jag hunnit med mycket annat, arbetat med olika saker på flera ställen. Inget som jag ångrar, tvärtom. Det har gett mig mycket, om människor och att ta ansvar för mitt liv. Vilket har gått hyfsat, om jag får säga det själv. Jag har provat på att arbeta  (förutom brädgård/sågverk)som sjöman, brevbärare, lokreparatör, mätteknik, svarvning och som vaktmästare och chef /arbetsledare för en internpostavdelning inom Stockholm stad i 23 år.
Som sagt, jag började som brädgårdsarbetare, nu är jag trädgårdsarbetare- på egen tid och utan lön.

  En författare, tror det var Hjalmar Söderberg, sa : det är skönt att vara gammal, att vara ung är för jävligt.
Nja, så drastisk vill jag inte uttrycka det, men jag skulle inte vilja vara ung idag. Inte som det ser ut på arbetsmarknaden. Få jobb, och de som finns, ja man vill ha folk med högutbildning, lång arbetslivserfarenhet och helst inte vara över 25 år....något överdrivet men,  ja, ni vet vad jag menar.
   Ulf Ivar Nilsson på Arbetarbladet skämtar så här: När jag var ung var det äldre människor som styrde och ställde. Nu när jag är gammal är det de yngre som styr och ställer .  Ja, så kan man också ju se på saken.