Så här i slutet på veckan kan man summera den med ett ord: Grått! Jo, det var visst lite sol en dag.... eller har jag drömt det?
Nåja, det är snart december och vintern är på väg sägs det, en extrem vinter har utlovats av diverse väderinstitut. Jag vet vad jag tycker om dessa, mycket spådomar är det. Väder blir det i vilket fall som helst.
Men nu släpper jag vädret..
I dag är det 50 år sedan Kennedy sköts i Dallas, om det var Oswald ensam eller om det var fler inblandade vet jag inte. Vad jag vet är att det inte var Christer Pettersson i det här fallet heller...
Jag har läst några böcker, sett dokumentärer om mordet och läst intervjuer, jag lutar nog åt Oswald ändå...
Vad det gäller Kennedy som president, ja jag har omvärderat honom mycket, dels den biografi jag läst om familjen men även när jag läser om vad han gjorde egentligen. Inte var det mycket i alla fall, nu hann han inte med spå mycket under sin korta tid- utom en massa kvinnoaffärer- som president. Som Wolfgang Hansson skriver i Aftonbladet idag, 22/11, så är det två saker, dels det han sa vid installationen, något han lånat från en annan politiker. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, utan vad du kan göra för ditt land.
Det andra är hur han klarade av Kubakrisen. Att den uppstod berodde till stor del på den misslyckade invasionen av Kuba 1961, Grisbukten, som ni minns. Han trodde att det räckte med 1800 outbildade soldater för att väcka Kuba mot Castro. Detta trots att han blivit avrådd av sin stab i Vita Huset.
Han var också med att ta beslut om soldater till Vietnam och kriget där, något som Johnson fick skulden för..
Populariteten berodde på utstrålning och Jackie.... hade det funnits den mediabevakning då som finns nu, då hade han inte överlevt skandalerna med sina kvinnor, bl.a en 19-årig praktikant! att det fanns fler än Monroe är känt. Jackie visste nog mer än vad hon visade. Man hade nog ifrågasatt hans kapacitet med tanke på hans sjukdomar och medicinering, mycket smärtstillande p.g.a hans ryggproblem. Han hade ofta en korsett och / eller kryckor, men sällan i offentliga sammanhang. Det var känt, men media var hänsynsfulla då. Till skillnad mot Clinton och Lewinsky...
Undrar vad som skulle hända om något sådant skulle ske i Sverige? Tänk om Reinfeldt skulle bli påkommen i riksdagshuset med byxorna nere? Eller om Annie Lööf skulle hittas berusad i en parkerad bil...
För att ta två exempel. Att några efter för många järn tar till järnrör och slåss är lite annorlunda, de var ju (h)järn döda innan..
För övrigt så anser jag att det är tröttsamt med kändisar som alltid ska berätta om sin taskiga barndom, det är supande farsor, morsor som slår, skilsmässor, övergrepp och mobbing. Finns det ett allmänintresse för detta? Det är så synd om dem, i terapi måste de gå också för att få veta vem/vilka de är och hur de är. Senast i raden är Babben Larsson som tydligen tog skada av några örfilar och blev tvungen att gå i terapi.
Är det nödvändigt att offentliggöra sånt här? Vad säger syskon och övrig släkt?
Mitt råd till kändisar,artister, skådisar och idrottsmän är: håll privatlivet privat, det finns tillräckligt mycket elände i samhället ändå.
Jag tänker inte skriva något om den delen av mitt liv, kanske mest för att det inte finns något sånt. När min barndom var fattig men lycklig. Om det gjort mig till den jag är ? Ingen aning, tänker inte ta reda på det heller. Jag duger, det räcker så!,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar