Lite dit och datt om just ingenting särskilt..

Det är lördag och och middagen är avklarad, kycklingfilé med rismix och paprika, inget särskilt med det, men ni vet hur det är, att lag mat ensam är inget kul...sen ska det gå fort också. Har aldrig haft tålamod med matlagning, men man får väl lära sej...
   Jag har arbetat hela augusti, och ska arbeta hela september, att då komma hem vid 17.30 och ställa sej vid spisen... jag hör redan hur kvinnor suckar: det har vi gjort jämt...
    Men dels är man trött, varmt är det på tunnelbana och buss, en kalldusch lockar mest. Det finns ju en enkel lösning i och för sig, vi har ju en utmärkt pizzeria 65 meter från huset, kan ju ringa när det är 10 minuter  kvar av resan, hämta och äta. Finns pizza, sallader, kebab och lite annat till bra priser. Men hemlagat smakar ändå bäst, även om det bara är blodpudding, korv och makaroner ( snabb) eller isterband och stekt potatis- som man kokat kvällen innan...
    Varför arbetar jag så mycket? Ja, augusti var bestämt sen tidigare, men när min f.d blev svårt sjuk och jag visste hur mycket jobb det skulle bli, då var det klart att jag ställde upp om de behövde mej, vilket de gjorde och blev glada för. Man har ju en viss lojalitet kvar med arbetskamraterna som man jobbat med i många år, inte så mycket med förvaltningen direkt, de har aldrig brytts sej. Men jag har ju varit med och skapat ett bra rykte för kontorsservice eller lokalservice, som det heter nu, när det gäller service och kvalité på arbetet. Enheten har alltid fått bra omdöme i kvalitetsmätningarna, det vill man upprätthålla. Verkar kanske lite fånigt, men det hänger väl ihop med den arbetsuppfostran man fick på brädgården och sågverket som  ung. Svårt att bli av med den...
  Som de säger på TV ibland: och nu över till något helt annat.

Det är 14 dagar kvar till valet och nog verkar desperationen sprida sej...särskilt hos Reinfeldt och M:s  valaffischer, de är visst beredda att ta till vilka knep som helst för att vinna, om de nu gör det...
Jag har väl aldrig upplevt en smutsigare och lögnaktigare valrörelse. Budskapen som trumpetas ut liknar inget jag sett tidigare, det har fått mej att fundera på om jag överhuvudtaget ska bry mej om att rösta. Men så såg jag lite av Åkesson i TV och då stod det klart: klart jag ska rösta! Som jag alltid gjort, den gamla arbetarrörelsemoralen vaknade igen. Redan i morgon ska jag gå och förtidsrösta samtidigt som jag köper min dagstidning- ni vet ju vilken...
   Det får mej att tänka på en person i Norrsundet, röd till tusen!  Men en dag var Aftonbladet slut och han blev tvungen att köpa Den Andra Tidningen - som han noga  rullade ihop och lade på pakethållaren. På vägen hem ropade några bekanta:  Tjänare Svensson! Svaret kom direkt: Jag köper vilken jävla tidning jag vill!
        Nä, det får räcka så här, i morgon ska jag på visning av en lägenhet. Återkommer om det.